Gunga fisk

Efter ett besök i Kolmården blev Tymon fascinerad av delfiner som han kallar "gunga-fisk". Gunga-fiskar gungar, hoppar och badar. Jag visade honom en delfin i boken - "gunga-fisk!", ropade han glatt. Sen visade jag en val. Tymon funderade en stund. "Gunga-haj?", frågade han...

Nattvandraren

Detta har hänt ett tag sen, men jag har inte bloggat på ett tag och måste komma ifatt:

Efter att Tymon har lekt med kvällsmaten i nästan en timme utan att äta upp den bestämde jag mig att avbryta farsen: dags att borsta tänderna och sova. Tymons ljudliga protester när han släpades till badrummet ignorerades och när han väl hamnade i sängen så somnade han nästan med detsamma och jag hade visat då vem som bestämmer. Trodde jag.

Jag väcktes mitt i natten: "Tymon är borta!". Jag hoppade (nåja, snarare kravlade) upp. "Men jag hör något där nere..."

På vägen ner kastade jag en öga på klockan, hon var tre och någonting. Tymons röst hördes nu tydligt, han verkade berätta någonting i sin vanliga blandning av riktiga och påhittade ord. Jag fick syn på honom från trappan: på sin lilla stol, framför sitt lilla bord, satt han i köket i mörkret och stoppade i sig de mackor som han blev bortsläpad ifrån kvällen innan, samtidigt som han konverserade glatt...

Nästa dag var grinden på övervåningen återinstallerad.

Annonssvar

En bekant skulle sälja sin bil och fick följande underbara svar på sin blocketannons:

-----

Tjenare kompis,
Jag är intresserd avv en vacker Sab 9-5. Har du
någgra bukklor på din bil. Om inte så tycker jag
vi skall träfas. Vi kanche kan göra en bra
bytesaffär. Jag har en pizzeria i johannelund
som kanche kan vara av intresse. Ring 070-
XXXXXXX. Takk.

Hejdå önskar Ursula

-----

Alltså... I egenskap av din ekonomiska rådgivare tillråder jag dig att acceptera detta gulderbjudande. Arvode för min konsultation: fri pizza livet ut.

Psykedelisk psykoanalys i ett rör

Men först...

Dagens överlevnadstips: Om ni vaknar mitt i natten och ska på toa eller till köket eller någon annanstans där man måste tända lyset för att se någonting (kanske mer troligt på vintern än nu) så kan ni blunda på ena ögat när ni tänder. På så sätt behåller man mörkerseende i ena ögat och den kan man ha nytta av när man ska hitta tillbaka till sängen igen.

En lekplats på Kreta, vi lyckas komma vid en tid då den är övergiven. Tymon börjar genast klättra i en stor klätterställning/rutschkana där man bland annat måste klättra igenom ett rör för att komma till toppen. Efter en stund kommer en annan pojke och går till samma lekställning. Tymon har just försvunnit i den färglada konstruktionen och jag väntar på att han ska dyka upp på toppen för att åka ned igen. Han verkar dröja dock. Istället hör jag rösten av den andra pojken (som också har försvunnit i klätterställningen), men det är ingen upprörd eller höjd röst så jag väntar för att se vad som händer. Jag kan inte höra vad den andre pojken säger, men det är en lågmäld berättarröst så det verkar inte vara någon fara. Efter en stund blir jag nyfiken dock, dessutom har jag inte sett eller hört nåt av Tymon, så jag går dit för att kolla. Det visar sig att Tymon har klättrat in i ett rör som man ska ta sig igenom för att kunna komma upp, men där har han fastnat för att den andre pojken stoppade in huvudet och överkroppen från andra änden och pratar till Tymon. Jag hör bara slutet av vad jag inser måste ha varit en mycket lång monolog: "...och jag har ingen mormor, eftersom hon har dött. Och det är ganska tråkigt faktist...." Sen blir han tyst en stund, suckar, nickar lite och backar ut ur röret. Kvar sitter Tymon, med en fundersam min. Han rynkar på pannan och tittar på mig som om han tänkte fråga "vad sjutton handlade allt det här om?"...

Dagens följdtips: Om ni upptäcker att ni står framför toan mitt i natten och av någon anledning blundar på ena ögat, tänk på att ni då helt saknar djupseendet. Sikta.

PS. Nej, bilden är inte Photoshoppad.

Kreta

Kreta är fantastiskt vacker så här års - allt blommar: rosor, flaskrensarträd och andra konstigheter. Säsongen harinte börjat än, så det är inte för varmt och lokalbefolkningen är inte utnötta av alla turister och därför vänliga. Vissa alltför vänliga, speciellt kvinnor mot Tymon. Vart han än gick så fick han kramar, leksaker, beundran och fickor fyllda med godis. Även jag trivdes och kan härmed konstatera att det var den bästa födelsedagspresenten jag har fått.

Tymons framsteg: Han vet nu vad han heter nu. Enligt honom själv så heter han... Dino Mlä-Mlä!

Personligheter

Dagens insikt: man KAN fira sin födelsedag genom att ha samma kroppstemperatur som antalet år man fyller, men det fungerar riktigt bra endast då man råkar fylla 36,6 år...

Jag har fått höra att jag inte skriver nåt om Leon. Det stämmer. Han har inte gjort så mycket i början förutom att äta, skrika och sova. Det är först nu som jag börjar se att han har en egen personlighet och att den personligheten är så radikalt olik Tymons. Tymon var i hans ålder en lugn och filosofisk person som gillade att ligga lätt gungande i sin stol och betrakta världen med förundran. Vi brukade kalla honom för "kontemplatorn". Leon är fysiskt närvarande på ett helt annat sätt - viftande med armarna kastar han sig runt omkring, försöker hålla huvudet uppe och till och med sitta (vilket är alldelles för tidigt). De gångerna han betraktar världen (istället för att försöka slå den sönder i småbitar) så gör han det med någon slags tjurig misstänksamhet. En gång när han skrek på natten och jag tog upp honom för att försöka lugna ner honom så slog han mig på käften. Sen rev han mig. Sen tog han tag i brösthåret och slet ut en näve. Ingen "kontemplator" här inte.

Dagens knasiga teori: Man ser ibland förkortningar BC och AD efter årtalen. De betecknar en tidig och en sen era. Jag är övertygad att BC står för "before children" (innan barn) och AD för "after delivery" (efter förlossningen). Två helt olika epoker. Tiden under den tidiga eran kan delas upp i tre delar: Arbete, Fritid och Sömn. Även den senare eran kan delas upp i tre delar, men då heter de: Arbete, Mera Arbete och Sömnbrist.

Nu är i alla fall Leon döpt. Dagen innan oljade jag in hans huvud, så när prästen skulle hälla vigvatten på honom så rann det bara av som på en anka, så jag är inte riktigt säker ifall det tog...

Skogen

Jag gick med barnen i skogen för några dagar sen. Jag ville att Tymon skulle sträcka på benen (och öva framflyttning i svår terräng) så jag lyfte honom ur vagnen. Vi gick en stund i tystnad. Jag böjde mig ner och plockade upp en kotte, la den på handen och visade för Tymon.
"Titta, en kotte!"
"...Kotte", upprepade han och tittade nyfiket.
"Man kan kasta den", förklarade jag och kastade kotten mot ett träd så att den studsade med ett "klonk". Tymon tittade fundersamt. Jag tog upp flera kottar och sträckte fram handen till honom.
"Här, ta en kotte."
"Kotte", sa han och valde en.
"Kasta!", sa jag. Han kastade sin kotte framåt, vände sig och log mot mig. Jag kastade en också. Han utstötte ett litet rop av förtjusning och sprang fram för att lyfta upp sin kotte och kasta den igen. Så gick vi en stund och kastade kottar.
Ibland blir man glad för så lite.

Avvänjningsklinik

Hela huset har omvandlats till en avvnjningsklinik: Tymon ska vänjas av från att sova med nappen och bli helt nappfri, Leon ska sluta äta på nätterna, medan vi vuxna ska tydligen vänjas av från att sova. Min behandling går så pass bra att jag börjar tycka att det är helt naturligt att gå upp varje morgon klockan fem. Tymon upplever en viss frustration och försöker förklara på kvällen att han behöver sin napp, men eftersom han inte kan uttrycka sig så bra än så kan vi låtsas att inte förstå. Jag undrar lite om det är nappen han saknar eller är helt enkelt upprörd över att ritualen "här är bubba, här är nappen, här är täcke och här är nallen, sov gott" har blivit rubbad. Han älskar nämligen ritualer och blir glad när saker och ting händer på ett sätt som han känner igen. Igår kväll lurade jag honom genom att byta ut "nappen" mot "kudden".
"Här är bubba, här är kudden, här är täcke och här är nallen, sov gott", sa jag och började backa i förhoppning om att han inte hinner märka min "bait and switch".
"Va'e de'?" frågade han och pekade på kudden, lite förvirrad.
"Det är kudden!" upplyste jag honom med så mycket "visst-är-det härligt" tonfall i rösten som jag kunde få fram, "godnatt". Han rynkade på pannan och såg så fundersam ut. Jag kunde nästan se hur han går igenom "hela listan" i huvudet - antalet grejer verkar rätt, men det är någotning som inte stämmer här... Jag tror han hann somna innan han kom på det.

Ren poesi

En väninna sa en intressant sak till mig häromdagen. Lite fritt från minnet (alltså med reservation för möjlig felcitering) så fick jag höra att:

Min ytterst tunna mask av väluppfostran, som jag hittills hade använt för att tona ner min eviga "fuck you all" attityd, har upplösts och hela jag framstår nu som ett enda stor långfinger.

Okey, jag får ge mig - kvinnor ÄR faktiskt bättre på att ge komplimanger än män.

Diverse tankar

Tymon kallar alla fåglar för "chudy". Varför han gör detta är en gåta.

Läste på en chipspåse för att se va den innehåller. Den innehöll potatis (64%), fett och salt. Efter en stunds komplicerad huvudräkning kom jag fram till att den består i 35% av fett. Hmm... vänta lite... Gick till kylskåpet för att läsa på smörgåsmargarinet: se där, den innehåller också 35% fett. Å andra sidan så står det på margarinet att stora delar är nyttiga omega-nånting-nånting fetter. Det borde innebära att det är nyttigare att gluffa i sig smörgåsmargarin med en sked än att äta chips. Kanske inte lika knapprigt dock.

Tymons nya favoritlek: att tjura. Han vänder bort huvudet, betraktar väggen och låtsas att man inte finns.