måndag, november 28, 2005

10 Matvägringsmetoder


Mat kan delas in i två kategorier: maten som man försöker tvinga in med flaskan och maten som man trycker in med skeden. Båda sorter ska helst undvikas och för detta ändamål har Tymon utvecklat följande metoder:


Metod 1, flaskdecentralisering:
Man greppar flaskan med båda händerna och flyttar den rakt åt sidan så att nappen hamnar i ena mungipan. Detta stryper allt matflöde och lämnar munnen fri för att högt kunna säga "AAAAJAJAAAAJAJAAAAJ!"

Metod 2, Huvudvändning:
Vänd huvudet 90 grader åt sidan (görs i fördel i riktning mot TV). Nappen glider ut och man får dessutom titta på TV.
För att kunna motarbeta dessa två metoder har jag utvecklat ett brottargrepp som går ut på att man låser huvudet i armvecken (förhindrar vändning) och använder handen för att hålla fast armen (förhindrar greppandet). Detta har lett till:
Metod 3, Utklappning
När man inser att man har hamnat i ett grepp som man inte kommer ut ifrån, klappa ut med tre snabba klappningar med handflatan, precis som brottare gör. (Men pappa spelar inte fair och domaren ser inget!)
Metod 4, "Bait and switch"
Långsamt smyg in ett eller flera fingrar i munnen, jämsides med nappen. Ta ut nappen. Fortsätt göra smaskande ljud och hoppas att pappa inte märker bytet. Fungerar bra tidigt på morgonen och sent på kvällen.
Metod 5, Utbrott
Få utbrott. Lämpligt när någon försöker skymma TV:n.
Metod 6, Total avslapning
Plötsligt slappna av i hela kroppen i ett försök att "rinna ner" mellan benen på den som håller en.
Metod 7, Utstirrning
Slappna av (inte lika mycket som i 6:an dock) och stirra oberört på pappa tills han inser att det han håller på med är lönlöst.
Metod 8, Blåsningen
Fungerar bäst med skedmat, speciellt färgran sådan. Vänta tills skeden är halvvägs in i munnen, sikta på pappa och gör en kraftig utblåsning (fungerar rätt bra med en nysning också). Kolla om man kan få oranga prickar både i pappas ansikte och på hans kläder samtidigt.
Metod 9, Korken
Ta ifrån pappa pappret som han försökte torka sitt ansikte med (efter metod 8), rulla ihop det till en boll och stoppa in i munnen.
Metod 10, Bullemi
Om man mot förmodan skulle få i sig någon mat så är det bara att stoppa ner näven i halsen och få upp det igen...

fredag, november 18, 2005

På väg tillbaka

Det var ett tag sen jag skrev något vettigt... Det sista jag kommer ihåg var semesterresan: den var härlig. Tid för att slappna av, tid för oss själva, lyxigt nybyggt hotell med god mat, swimming pool, barnpool, jacuzzi (på bilden: Tymon njuter av bubbelpool), bastu, ångbastu... Goda nyheter som nådde oss där och över huvud taget en skön tid. Man tycker att all stress som byggdes upp borde ha runnit av. Att det var ett perfekt tillfälle att hämta nya krafter. Men det överklockade hemmabygge till min hjärna brände istället några säkringar och skickade mig rakt in i skymningslandet.

"I wear this crown of shit
upon my liar's chair.
Full of broken thougths
that I
can not
repair..."
[NIN, Hurt]
Måste ha varit flera år sen jag lyssnade på den sist. Kommer ihåg någon fest för länge sedan där någon kläckte ur sig lite skämtsamt att jag var nog den enda i rummet som inte går eller har gått i terapi... Jag får hitta på ett nytt partytrick. Nog om mig.
Bra saker som Tymon har lärt sig:
Att gilla sin säng. I början var det alltid vilda protester när man skulle lägga honom. Numera skrattar han nästan varje gång man lägger ner honom, som om han tyckte "ja, äntligen! nu får jag sova!"
Mindre bra saker som Tymon har lärt sig:
Minst 13 nya sätt att vägra mat. Vissa av dem komiska så jag återkommer nog till ämnet.

onsdag, november 09, 2005

Brinnande buske

Det finns ett ställe i Bibeln där Gud vill ge ett Tecken och använder sig av en brinnande buske. Jag har alltid tyckt att det var lite komiskt. Jag menar, kom igen... Se vad specialeffektskaparna i Hollywood kan åstadkomma. Man förväntar sig att ett allsmäktigt väsen skulle kunna få fram någonting som är minst lika imponerande som det som Industrial Light & Magic kan klämma fram för att påkalla uppmärksamhet. Hade jag vandrat i öknen i värmen och utan mat ett tag så skulle jag inte ens blinka om såg en brinnande buske. Inte ens en lila elefant som spelar tvärflöjt skulle förvåna mig med tanke på de blad som ökenvandrare tuggar på. Men jag börjar fundera... vad kan uppfattas som ett tecken? Om man hade suttit framför en buske jättelänge och stirrat på den och till slut sagt "jag ger upp, vill du ge mig ett tecken så låt buskjäveln brinna" och den hade exploderat i lågor just då, skulle man se det som ett tecken eller som ett sammanträffande? Jag behöver inte ställa mig den frågan, jag har varit där och jag vet vad jag tänkte. Jag har läst att våra hjärnor är designade för vidskeppelse: de är enorma mönster- och sambandsigenkänningsmaskiner som är så känsliga att de gärna ser mönster och samband där det inte finns några. Det är därför tankar som "jag hade röd skjorta idag och vann på hästar, alltså ska jag ha röd skjorta nästa gång för att vinna" dyker upp. Vi försöker så gärna se ordning i slumpen. Hur ska man någonsin kunna se nåt som ett tecken om man vet att givet en tillräckligt lång tid även de mest osannolika händelser bör inträffa någon gång? Trettio år senare och jag börjar fundera på den förbaskade busken igen. Snacka om långsinthet.