Kan varken bekräfta eller förneka...

Dagisfröken berättar att hon skällde ut Leon för att han inte tvättade händerna efter toa:
- Jag sa: Når du är hemma så tvättar du väl händerna efter toa, eller hur? Och vet ni vad han sa då? Vet ni vad han sa då?! frågade hon upprörd. Han sa:

"DET tänker jag INTE svara på."

Och gick iväg.

Fniss.

Riga

Den något mörka bilden återspeglar rätt bra vår sinnesstämning efter Riga-resan. Det skulle ha blivit en långweekend av vila men blev inte riktigt som planerat. Det började med att Tymon fick alla på dålig stämning genom att gnälla att "den här resan är inte kul". Lite ovanligt, då både han och Leon älskar alla resor annars. Antingen så var han på ett ovanligt gnälligt humör eller så var han clairvoyant och kände på sig att lördag klockan fyra på morgonen skulle han börja spy blod. För det är precis vad som hände. Ambulansen tillkallades och vi upptäckte vilken tur (i oturen) vi hade som i sista stunden innan avfärden kom på att ta med oss EU-försäkringskortet, eftersom den lila plastbiten visade sig vara väldigt eftertraktad - alla ville prompt se den och ta en kopia på den. Sjukhuset var ett universitetssjukhus, sponsrad av EU. Det märktes inte. Det var som att resa bakåt i tiden: kvicksilvertermometrar och enbart kallt vatten för att tvätta av sig spyorna. Knappt någon som pratade engelska. Ett försök att upprätthålla någon form av hygien uppenbarade sig i form av en stor kvinna som kom in under dagen med en skurtrasa och skällde ut mig på ryska. Från kroppsspråket kunde jag utläsa att hon var arg eftersom jag lade våra grejer på golvet och hon kunde inte torka. Jaha, men det fanns ju inget annat än golv... Ursäkta, det fanns visst en halvtrasig liten hurts (modell "soptipp") bredvid sängen, så jag lyfte Tymons skor på den och flyttade våra jackor över till en redan torkad sida av golvet. Nån timme senare kom en annan stor tant med en tallrik i handen och skällde ut mig på ryska. Från kroppsspråket kunde jag utläsa att hon var väldigt upprörd över att jag ställde Tymons skor på den sönderfallande hurtsen. Jag plockade ner dem medan hon gav mig det onda ögat, gick och hämtade lite papper och började gnida hurtsen med det. För ett ögonblick undrade jag ifall hon skulle spotta på det också för att kunna torka bättre. Men jag ska inte klaga för mycket, han fick dropp, han fick medicin, han fick blodanalys (att blodprovet går till så att en tant sätter sig på en så att en annan kan trycka in nålen är bara en mindre detalj i det hela), han fick även ultrasonografi utfört. Det värsta var den långa väntan och att ingen ville eller kunde tala o någonting för mig. En syster kom in och sa nåt som lät ungefär så här:
- This one is over under yet. Then the other one maybe. And then over. Understand?
- No, svarade jag förvirrad
- You speak to the English talking doctor.
- Yes, please! svarade jag ivrigt och hoppades innerligt att hon menade att jag skulle få prata med en engelsktalande doktor och INTE att jag just då höll på att prata med den engelsktalande doktorn...
Hur som helst så visade det sig till slut att det inte var något farligt, "bara" en vinterkräksjuka. Det var en lättnad för alla. I alla fall tills vi alla fick det.

Inte verklighetstroget

Tymon: Pappa, varför är det aldrig nån som kissar i Star Wars filmerna?

Vad får tjuven inte ta?

Barnen börjar spekulera vid matborder:
- Om det skulle komma en tjuv, vad är som vi har som är viktigt som den inte får ta?
Efter en stunds eftertanke:
- Förutom oss då...
Efter en ännu längre eftertanke:
- ...och er...
Ett försök att stimulera:
- Vad tror ni själva, vad har vi hemma som är viktigt?
Tymon svarar tvärsäkert:
- Tecknade filmer.
- Jasså, varför tycker du att de är viktiga?
- Eftersom utan dem skulle man behöva röra på sig själv!

Varmare länder igen?

Det börjar bli obehagligt ute. De hade klart trevligare väder i Anaheim, Kalifornien (verkar vara 31 grader där just nu). Tyvärr så hann jag inte njuta av vädret pga konferensen, men den var det inget fel på heller - det märktes att oavsett hur mycket omsprungna de är av Apple så har Microsoft fortfarande gott om pengar. Lite kul när de börjar ge bort datorer istället för T-shirts.

Nu verkar det som att längtan till varmare länder blir stillad, då jag fick okej från jobbet för nästa Sri Lanka-resa och den här gången blir det hela familjen. Undrar vad killarna kommer att säga om maten? Senast vi hade besök från Sri Lanka som jag var värd för så gjorde jag vad en god värd borde göra: bjöd dem hem och.... tvingande att laga mat! Det blev uppskattat av alla. Nåja, kanske förutom barnen.
"Pappa, det brinner! Det brinner! Det brinner i min mun!"

Höst

Sommaren är slut.
När man kom hem från semestern så möttes man av en vildvuxen katt och en vildvuxen trädgård. Katten kunde man borsta (föga nytta gjorde det) och trädgården kastade jag ut mig för att rensa. Inte för att jag gillar, men har man spenderat en massa pengar på det så vill man ju att de ska se någorlunda ut, annars är det ju slöseri. Slutsats: katthår och ogräs vinner man inte mot.

Tymon började skolan, han var väldigt nyfiken på vad det skulle innebära.
- Vad gör man i skolan för något?
- Man lär sig saker.
- Som vad?
- Tja, som matte exempelvis.
- Vad är matte?
- Matematik.
- Vad är matematik?
- Ja, du vet, plus och minus och sånt...
- Aha...

Den diskussionen ägde rum långt före skolstarten så jag hann glömma den till den dagen Tymon kom från skolan för första gången.
- Tymon, hur var det i skolan?
- Det var bra... fast...
- ?
- Jag fick inget plus.
(Har de redan börjat med betyg från första dagen?)
- Nehej, var den några andra som fick det då?
- Nej... Och jag fick inget minus heller.
- Nehej, det är väl bra?
- Nej.
- Va?

Till slut kom det fram att han var besviken att han inte fick lära sig matte. Nåja, du hinner...

Varför dricker man öl?

Leon: Pappa, varför dricker du öl? Är det för att du vill ha tjock mage och stinka?
Jag: ...?!

Star Wars är svaret

- Vad kallar man en sån där människa? frågade Leon när jag hämtade honom på dagis.
- Vilken då?
- En sån här! sa han och pekade på en annan pappa som alltid hämtar sina barn iklädd en M90.
- En militär, svarade jag.
- En vadå? Är det som en pirat? undrade han.
- Inte riktigt... Det är soldater - de som krigar.
- Som polis? Poliskrig?
- Inte riktigt... Poliser fångar tjuvar (i teorin i alla fall), soldater slåss med andra soldater när det blir krig.
Leon ser förvirrad ut. Tymon kommer till undsättning:
- Lelle, det är som Star Wars, förstår du...
Leon: Aah...

Elgiganten konkurrerar med sig själv

Elgiganten kör just nu en reklamkampanj under slogan "Det är dumt att betala för mycket". Jag var där för att köpa en köksmaskin. 3990 kr, stod det på hyllan. Jag plockade fram telefonen och surfade fram till deras egen (Elgigantens alltså) websajt. 3390, och jag kan välja att hämta den i affären. Låt mig tänka en stund... Jag kan alltså betala 3990, eller mata in en order, vänta tills den kommer in i systemet och betala 3390. Jag haffar en säljare och frågar om han kan bespara mig nöjet att göra så och ge mig samma pris direkt. Det kunde han förståss, det skulle vara lite märkligt och de inte kunde möta sina egna priser. Plötsligt inser jag att alla skyltar på hyllorna är bara bluff. Det finns säkert folk som betalar de där 600 kr extra. Vad ska man kalla de pengarna? "Internetokunnighetsavgift"? Eller kanske helt enkelt "bondfångeri"?
"Det är dumt att betala för mycket" börjar kännas mer och mer som ett hån.

Tallin

Tallin är en fin stad som man skulle vilja spendera mer än ett par dagar i, så vi kommer nog att återbesöka den framöver.
Vädret var bra, stundtals för bra. Zoo-besöket blev lite plågsamt pga stekande sol och fick avbrytas efter en stund. Vi försökte övertala Tymon att låta Leon dricka lite från hans vattenflaska, men han ville inte.

- Tymon! Vad sa de i kyrkan? Att man måste dela med sig!
Tymon svarar:
- Det trodde jag också på förut, men nu har jag så lite kvar...

Påsk ...pirater?

Killarna ville ha godis men vägrade att vara påskkärringar. De är ju killar. Det slutade med att de gick omkring som "påskpirater", ringde på hos grannarna och ropade "Glad Påsk! Arrr! Arrr!". Det gav en bra utdelning det med.

Zumba och sånt

Jag fick en SPA-vistelse i födelsedagspresent. Jodå, jag har varit på SPA tidigare och föreställde mig att jag skulle glida omkring i en badrock tuggande på några vindruvor, sitta i en bubbelpool och bli masserad ibland. Det blev inte riktigt så, istället var det "aktiv vila", dvs träning. Först testade jag på zumba, som tydligen är en väldigt populär träningsform just nu, men som jag aldrig sett tidigare. Det ser ut som en korsning av aerobics och nån afrikans dans, körs till musik och är helt kul. Det var typ jag och 30 kvinnor (det fanns faktiskt en man till där men jag tror han gick fel). De alla andra verkar ha gått på det här tidigare (men undantaget av mannen som gick fel då) och jag är inget bra på dans, men jag upptäckte att det gick oväntat bra om jag "översatte" alla rörelser i kung-fu termer. Man fick akta sig för att inte gå för långt med det bara - när det kom en sekvens som såg ut exakt som ett kung-fu attacksteg så fick jag hejda mig för att inte sätta en side-kick i gumman som tränade bredvid. Hur som helst så var det kul och man blev rätt slut.

Ett annat pass var vattengymnastik. Där trodde jag först att jag hade kommit fel eftersom medelåldern i bassängen verkade ligga runt 70, men tjejen som ledde passet försäkrade mig om att det är rätt och sa åt mig att ta med mig hantlarna och hoppa i. Jag kastade en skeptisk blick på pensionärerna i bassängen. "Det här blir segt", tänkte jag, men det var för sent att backa ut. Jag plockade hantlarna - de var gjorda av skumgummi och vägde ingenting så jag rullade med ögonen och hoppade i. Som ni kanske förstår så har jag aldrig kört vattengymnastik heller. Hantlarna skulle visst under vatten och då blev det genast jobbigt. Deras sammanlagda flytkraft var större än min kroppsvikt, så instruktioner som "stå stadigt på botten och kör armarna i kors framför er" verkade helt absurda. Eftersom de andra stod mest och gungade lite lätt bara så bestämde jag mig att ignorera dem och försöka följa ledaren så gott som det gick. Efter ett tag insåg jag varför det var så svårt - hon visade ju i luften medan jag försökte utföra rörelser i samma takt under vattenytan - ett förlorat lopp, men skam den som ger sig, så jag kämpade på och skapade vågor som hotade välta gummorna omkring mig. Det är första gången jag upptäckte att man kan stå i vatten och svettas ändå.

Väldigt kul var det - och nu bär det iväg till ett annat "pass" - Busfabriken väntar.

Fotobok ftw

Efter att ha tillverkat ett antal "nästan svart-vita" bilder bestämde jag mig att skapa en fotobok av dem. Resultatet blev över förväntan bra, så nu tänker jag fortsätta skapa fler.

Jag var på väg någonstans med barnen när Tymon sa plötsligt:

- Pappa, jag tänker att du är den finaste pappan.

Kan man få en bättre recension?

April, april

På väg till simskolan med Tymon började jag fundera ifall jag borde berätta för honom innebörden av 1:a April. Borde jag lura honom på nåt sätt och sedan förklara? Mina funderingar avbröts av Tymon som skrek "Titta! En älg!" och pekade på andra sidan gatan. Ja, jag tittade...

Dubbeldag

Idag är det fettisdagen och internationella kvinnodagen. Nu när det råkar sammanfalla så förslår jag att man kallar dagen med samlingsnamnet: "feta kvinnors dag".

Våren avblåst

Igår kändes det som om våren låg i luften, men den känslan är som bortblåst av nordanvinden idag. Nu får det snart bli vår eller så blir vi kollektivt tokiga här. Eller så får man fly någonstans. Senaste utflykten var i Januari, men trots att det bara var början på vintern så behövdes det. Trots att vi inte kom så lång söderut - bara till Fredrikshavn, så kändes det som ett klimatombyte tack vare deras sköna äventyrsbad på The Reef, där man kunde spendera hela dagarna medan snöovädret spred kaos och dysterhet utanför. Ett riktigt äventyrsbad. Sånt som gör att man tycker att det är pinnsamt att simhallen här kallar det de har för "äventyrsbad", när det känns mest som... tja... en simhall.

Hemlisar

När jag skulle handla julklappar (ja, jag vet att jag ligger efter med skrivandet) så skulle en av dem hämtas ut på... ja, det heter inte posten numera... utlämningsstället. Förresten, heter det verkligen "utlämningsställe"? När jag hör det ordet så får jag genast associationer till gamla spionthriller när man skulle byta spioner med varandra på gränsen mellan Öst- och Västtyskland. Hur som helst - jag passade på medan jag var och handlade med barnen och insåg misstaget först när de gjorde väldigt stora ögon när de såg paketet. Det syntes tydligt vad det var.

- Woooow! Är det här till dig??
- Hoppsan, tänkte jag. Det här kanske inte var så bra.
Jag sänkte mig ner till deras nivå och antog en låg, konspiratorisk ton:
- Nej... Förstår ni... Det här paketet har jag fått från Tomten för att lämna över till Mamma, men hon ska få det först på julafton, så ni ska helst inte säga vad det är...
De nickade entusiastiskt. Jaha, det här gick ju bra.
- Hon får gissa! utbrast Leon. Nehej, så enkelt var det inte.
- Nej, inte leka gissa. Ni ska inte säga nåt om paketet alls.
Leon såg tveksam ut.
- Förstår du Leon... började jag,
- Då måste du gömma den! insköt Tymon.
- Ja, jag ska gömma den. Förstår du Leon, det är så här att...
- Du kan gömma den i källaren! Tymon fortsatte med sina god råd.
- Ja, svarade jag lite frånvarande eftersom jag fortfarande koncentrerade mig på Leon som verkade på gränsen att få ett vredesutbrott.
- Då ska jag säga till Mamma att hon inte får gå in i källaren! utbrast Tymon, konsiprationernas mästare.
- Va? Nej, så här kan du inte säga till Mamma!
- Varför det?
- Eftersom då... För det första... Eh... Sak samma, jag kanske gömmer den någon annanstans dessutom. Grejen är att ni ska inte säga att vi har hämtat ett paket eller vad det är för något.
- Jag ska inte säga nåt om paketet, eller vad är, eller nåt om källaren, erbjöd sig Tymon.
- Källaren kan du prata om, det är paketet du inte ska prata om.
Tymon som började fatta grejen försökte hjälpa till att övertala Leon:
- Du då Lelle, kommer du inte att säga någonting?
- Jag kommer inte att säga någonting till Mamma, svarade Leon lite tjurigt. "Bra", tänkte jag, men han fortsatte:
- Om hon säger nåt till mig, så svarar jag inte. Jag kommer inte att säga NÅGONTING.
- Nej, vänta nu, det var ju inte så jag menade... Bara att du ska inte säga nåt om paketet.
- Eller källaren, insköt Tymon hjälpsamt.
- Vad är det med dig och källaren?! utbrast jag. Källaren är inte viktigt! Det är paketet du inte får prata om!
- Va? Får jag inte prata om paketet med dig??
Jag började känna mig som i en Monty Python sketch. Den där kungen försöker instruera två vakter att de ska vakta hans son och allt han säger missuppfattas på alla möjliga sätt.
- Nej... Jag menar, ja! Du får inte prata om det alls mer. Du ska helst glömma paketet!
Det blev tyst. Vi åkte hem. Vi var nästan framme när Tymon sa från baksättet:
- Det går inte.
- Vad?
- Att glömma paketet. Jag har försökt jättemycket, men det går inte...