Konstig varning

Jag joggade i Rydskogen när jag stötte på en konstig skylt som satt på ett träd. Skylten var skriven med relativt små bokstäver så man fick gå fram och ställa sig rakt framför den för att kunna läsa: "SE UPP! STÅ EJ HÄR! DET FINNS EN STOR GREN SOM HÄNGER LÖST I DETTA TRÄD OCH SOM KAN RAMLA NER". Jag tittar uppåt och jajamensann! Likt ett Damokles svärd hänger det en stor gren på en skör tråd rakt ovanför mitt huvud. Tack för den varningen, jag skulle ju inte ha stått där om det inte var för den... duh...

Vadå sur?

Tymon och Leon sitter i badkaret och Tymon har ett utlägg om vilka frukt han gillar:

- Jag gillar banan, men bara på ICA. Jag gillar päron och äpplen. Jag gillar hallon i skogen. Vilka frukt gillar du, Lelle?

Leon blänger på honom och svarar:

- Citron.

Lite rörande

De enda leksakerna som jag hade kvar från min barndom var delar av min samling av Matchbox bilar. Fantastiska leksaker - jag tror de äldsta var från 1974, tillverkade i England och fortfarande i bra skick trots att jag hade lekt med dem våldsamt och dagligen när jag var liten. Lite skillnad mot dagens leksaksbilar som ramlar isär efter några timmar...
Hur som helst så nämnde jag någon gång för Tymon att det hade varit mina leksaker en gång i tiden, men jag visste inte han lade det på minnet. En dag kom han till mig med en liten ambulans i handen.

- Pappa... Hade du den när du var liten?
- Ja, det stämmer..., svarar jag lite förundrad över att han kom ihåg det.
Tymon funderar. Han kanske försöker föreställa sig mig som liten och det är en avancerad tankeövning.
- Jag hade fått dem från min pappa, förklarar jag.
Nu ser man att han funderar han ännu hårdare - konceptet att pappa hade en pappa är tydligen nytt för honom.
- Vem var han? frågar han till slut.
- Han hette Jan, svarar jag - det är därför du heter Tymon Jan.
Tymon ler brett som om han precis fått svaret på en gåta han länge funderat över.
- Han var musiker, tillägger jag.
Tymon tänker en stund.
- Spelade han musik för dig? frågar han.
- Ja..., svarar jag, Fast det var hans yrke, så han spelade för alla...
Tymon funderar en liten stund till, sen nickar han belåten och går iväg för att leka med sin ambulans.

Legoland

Innan jag åkte till Legoland, tänkte jag "hur mycket roligt kan man göra runt en kloss?". Svaret blev: väldigt mycket. Stället är vansinnigt kul för alla åldrar (inklusive gubbar som jag).

Tymon tyckte bäst om minilandet och sprang runt helt exalterad jagandes alla de små tåg som åker genom landskapen. Leon tyckte om att åka grejer som karuseller, tåg, båtar osv och kommenterade alla rides med sitt ständiga "en till?". En annan favorit var de stora brandbilarna som körs fram till branden med (pappas) muskelkraft och man släcker branden med vatten som också pumpas med (pappas) muskelkraft. Svettigt värre.

Nackdelen med att åka dit i maj var att det var lite kallt och blåsigt - för kallt för vattenlekar, men det uppvägdes mer än väl av den totala avsaknaden av trängsel och köer - det var bara att köra vad man ville hur många gånger man ville.

Helt klart ett ställe att komma tillbaka till.

Bildkommentar: Jag sa åt dem "Håll varandra i händerna", men de måste ha missupfattat det som "Håll händerna där jag kan se dem!"