Skyltar, del 3

Med stor förvåning noterar jag att skyltarna sitter kvar och dessutom verkar ha blivit en accepterad del av kontorslandskapet. Nyligen så skulle man ta gruppfoto med några besökare från Sri Lanka och det var det sagt att det skulle vara "bredvid no diving skylten".
Jag fortsätter. Den här gången är det det fina (leasade) trädet som får en skylt.

Et stort hus

- Vad är det här? frågar jag Tymon.
- Ett stort hus, svarar han.

Ja, det kanske det är. Liknar IKEA lite grann - lätt att gå vilse. Den bästa förbättringen som IKEA har infört på länge är de stora kartorna med tydliga "du är här" markeringar utplacerade var 20:e meter. Jag är helt övertygad att det är min förtjänst. På tiden då kartorna inte fanns, men det fanns förslagslådor med papperslappar och pennor liggande bredvid brukade jag kladda ner "Hjälp! Jag är vilse!", "Hur kommer jag ut härifrån?!" och liknande och stoppa in det i lådorna. Mot alla odds så var det någon som tog mina hjälprop på allvar och placerade ut kartorna.

Hur som helst så tycker jag att Tymon har fin ritteknik. I helgen skrev han på ett papper "på tisdag ska vi spela minigolf" (jag tror det var menat som en påminnelse för mig). Sen sa han:

- Jag ska rita en blå boll, en blå klubba och en blå gubbe.
- Varför det? undrade jag.
- Eftersom jag har en blå krita!

Extra tusen

Pojkarna vill åka tåg, så vi får nog fixa en tågresa till någonstans. Så här säger de:

Leon: Hela tiden, hela tiden vill jag åka en sån där "extra tusen".
Tymon: Först vill jag åka ett tåg som inte är "ett-två-tusen", så att jag blir beredd att åka "ett-två-tusen".
Leon: Jag är beredd.

Annars gillar Leon att samtala med stora icke-levande figerar som plasttomtar (fixa julgranen!), skyltdockor, GB-glass gubbar och liknande. Ett samtal med en skyltdocka:

Leon: Hej!
Skyltdockan: ...
Leon: Jag har varit på dagis och lekt idag. Vad har du gjort idag då?
Skyltdockan: ...
Leon: Jag vet. Du har gjort ingenting!! Muahahahaha!

Moon

Det är inte ofta en film lämnar något intryck nuförtiden (de flesta är av sorten "Gone in 60 seconds" där titeln beskriver väl hur bra man minns filmen), men Moon hörde till ett undantag.
Det är klart att det går att göra en film med en enda person i, men jag trodde aldrig att det skulle gå att göra en så nervkittlande film. (När jag sa EN person så valde jag medvetet att inte räkna med Kevin Spacey som gör datorrösten. Datorn GERTY manifesterar sig förutom rösten enbart med hjälp av en lite psykedelisk smiley och en HAL-liknande kameraöga, så jag räknar inte "honom" som en person). En person. Ensam på baksidan av månen (svårt att tänka sig högre grad av isolering). Och det blir spännande och intressant hela tiden. Hatten av för regissören och författaren Duncan Jones (David Bowie's son).

Ny ingång

Då var bygget färdigt. Nästan i tid och nästan inom budget. Hantverkarna var oftast i tid, arbetade flitigt och städade efter sig, vilket fick mig att undra ifall de var riktiga hantverkare.
Någonstans vid punkt 2 på bilden insåg jag att jag borde ha sökt bygglov och fick lite panik. Jag ringde kommunen, förklarade vad jag ville bygga och fick veta att jag mycket riktigt behöver bygglov.

- Aha, det visste jag inte... Problemet är att vi redan har börjat.
Tanten i andra änden suckade.
- Har de redan byggt nåt som är bygglovspliktigt?
- Njaäää..., svarade jag tvärsäkert.
Hon suckade igen.
- Skicka in ansökan med ritningar då, så försöker vi ta hand om det fort.
- Ritningar? Jag har inga ritningar. Jag förklarade för byggfirman vad jag vill ha genom att vifta med händerna och peka på grannens hus som har nåt liknande.
- Fråga grannarna om du kan använda deras ritningar då...

Sagt och gjort. Nu är huset 2,5 kvadratmeter större.

Skylthackande, del 2

Istället för att göra om befintliga skyltar så kan man sätta upp nya också. Jag fick nån kommentar på min förra skylt att den kan vara farlig - "tänk om det börjar brinna". Då vill jag bara säga följande:

1. 1) Om man är så pass dum att man åker hiss när det brinner, så förtjänar man att få sina gener bortplockade ur kretsloppet.
2. 2) Skylten satt faktiskt inne i hissen - när man läser den så är det redan för sent.
3. 3) Jag har inte kollat statistiken, men jag antar att fler människor dör i hjärt- och kärlsjukdomar än i brinnande hissar. Alltså borde den nya skylten gå på "plus" i alla fall.

Men för att visa min goda vilja så är den här skylten helt klart livräddande. Jag passerar stället varje morgon på väg till min arbetsplats och det är tre våningar rakt ner. Det tog flera månader för mig att bli kvitt den olustiga känslan när jag går förbi där. En känsla som jag skulle vilja kalla för "hoppskräck" istället för "höjdskräck". Det är när man går där och kan inte låta bli att fundera hur det skulle vara att bara ta ett språng och kasta sig rakt ut. Givetvis gör man inte det, men det känns tryggare med den här skylten i alla fall.

Det riktigt konstiga är att båda skyltarna har nu suttit där i ett par månader och ingen plockar bort dem... Jag förväntade mig ett par dagar max.

Varma länder (dvs Polen)

I år behövde man inte åka långt för att hitta värmen. Polska kusten dög perfekt - sandstränder och 30+ grader. 100 meter till strander, god mat (4 måltider per dag!), aktiviteter för barn och diverse rekreationsmöjligheter. Semesteranläggningen Wielki Blekit (Det Stora Blå) såg ut som en kvarleva från kommunismtider, men den levererade.

Sen en vecka i min barndomsstad Szczecin och en liten nostalgitripp för mig. Barnen tyckte att det roligaste var att åka spårvagn. Jag gjorde en reflektion att under tiden jag har bott i Linköping så har man gjort om lokaltrafiken rätt många gånger (10?). Men i Szczecin - där har man bytt statsskick, bytt namn på rätt många gator (Leninplatsen har bytt namn igen förresten), men spårvagnarna går likadant som för över 30 år sen.

Program som inte fungerar i Turkiet

Jag har lärt mig någonting nytt idag: att bokstäver "i" och "I" är två helt skilda bokstäver på turkiska. Så om man befinner sig i Turkiet och börjar jämföra strängar som "into" och "INTO", eller "begin" och "BEGIN", så får man veta att de inte alls är lika även om man hade talat om att man inte brydde sig om stora eller små bokstäver. En del program börjar plötsligt fallera på helt oväntade sätt - om man nu inte har varit förutseende och tog hänsyn till turkiska "i" när man programmerade. Hand upp alla som tar hänsyn till turkiska "i" när de programmerar... Tänkte väl det.

Helt orelaterat:
Tymons framsteg: Cyklar på två hjul till dagis.

Skylthackande

För ett tag sedan åkte jag efter en buss som med stora bokstäver proklamerade sig att vara "ANALBUSSEN". Jag hann lyfta på ett ögonbryn innan jag insåg att någon hade lagt stor möda på att sudda bort ett K i början. Ah... Skylthackande - den underskattade konstformen. Förresten, vad sägs om skylten i hissen på mitt jobb (se bild)?

Fler roliga lagar

Lagstiftningscirkus fortsätter. Justitiemordmini... usäkta, justicieminister Beatrice Ask vill att polis och åklagare ska kunna döma ut fängelsestraff utan att blanda in onödigheter som domstol och rättegång.

Folkhälsoministern la ett förslag om att polisen och tullen ska ha rätt att beslagta "lagliga droger".
Tanken svindlar... Vad är "lagliga droger"? En drog är väl ett preparat som är narkotikaklassat och därmed olagligt. Eller kommer polisen at knacka på och tömma mitt barskåp? "Den här Lagavulinflaskan ser mycket lockande... err.. jag mernar misstänkt ut... Den är inte olaglig, men vi tar den med oss. Vad har vi här då...? Socker? Vet du inte om att det är beroendeframkallande? Det konfiskerar vi. Tacka vår folkhälsominister."
Förslaget motiveras flummigt med att man vill försöka komma åt substanser som ännu inte hunnit bli narkotikaklassade. Jag förslår att man även passar på och arresterar alla som ännu inte hunnit bli brottslingar.