Minisemester i Polen. En lekplats i ett köpcentrum känns som en oas i ett annars så barnovänligt landskap. Kassor för trånga för att gå igenom med en barnvagn, avsaknad av skötbord och barnstolar - man får en känsla att alla barn stannar hemma tills de klarar sig på de vuxnas villkor. Könsrolleuppdelningen känns tydligare också. I en leksaksaffär ser jag två tydligt beskrivna avdelningar: "Leksaker för pojkar" och "Leksaker för flickor". Jag ska inte hyckla - leksaker i en svensk affär är ofta sorterade likadant, men de skrivna skyltarna förstärker intrycket. Tack för att ni upplyser oss. Annars skulle nåt hemskt kunde hända, som att en pojke får en docka eller en flicka får en traktor... På lekplatsen måste alla vuxna ta på sig skoskydd, medan barnen ska gå barfota.
- Jag kan också ta av mig skorna, förslår jag.
- Nej, här går ALLA vuxna i skoskydd.
I poolen lyckades jag undkomma den obligatoriska badmössan (!) men här ger jag upp och köper skoskydd. Två och femtio - de är nog en viktig inkomstkälla för stället och dessutom den roligaste leksaken för Leon. Han försöker krypa fram till alla vuxna han ser i närheten och sliter glatt i deras skoskydd. Tymon koncentrerar sig på att frakta saker med leksaksbilar istället. Efter ett tag övergår han till en rosa vagn som transportmedel. Någon gubbe ser honom och hojtar:
- Håll dig till bilar istället!
- Varför det då?, fräser jag ilsket. Om han vill leka med en vagn så ska han väl få göra det. Han kanske växer upp till en bra far.
Jag hoppas att det outtalade "till skillnad från er" uppfattas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar